Bildstöd hjälpte sjuksköterskor på Capio Lundby att undvika 16 läkarbesök

När undersökningen kan dokumenteras och delas får sjuksköterska, läkare och patient ett gemensamt underlag. På Capio Lundby Specialistsjukhus har det gjort skillnad i uppföljningen av patienter med kronisk rinosinuit med näspolypos. Enligt verksamhetens sammanställning kunde 16 läkarbesök helt undvikas bland 75 undersökta patienter.

En undersökning som stärker det befintliga besöket

På den specialiserade CRS-mottagningen arbetar två sjuksköterskor med mottagning en till två halvdagar i veckan. Patienterna kommer för årskontroller och uppföljning av medicinering. De är stabila i sin sjukdom och behöver fortsatt kontakt med specialistkompetens, men behöver inte följas regelbundet av specialistläkare.

Tidigare kunde ett behov av att kontrollera status i näsan innebära ett läkarbesök. Med GEDOCs instrument kunde sjuksköterskorna komplettera besöket med en undersökning av näsan och spela in det de såg. Inspelningen gav ett konkret underlag för samtalet med patienten och för konsultation med läkare.

16 läkarbesök kunde undvikas

Verksamhetens sammanställning omfattar 75 patienter under perioden oktober 2025 till april 2026. I 16 fall bedömde verksamheten att ett läkarbesök helt kunde undvikas genom undersökningen och konsultation med läkare där inspelningen kunde visas.

För dessa patienter kunde beslut eller medicinjusteringar hanteras i samband med det sjuksköterskeledda flödet. Verksamheten beskriver att patienterna därmed slapp vänta på en separat läkarbedömning samma dag eller komma tillbaka för ytterligare ett besök.

Patienten kan själv se och följa sin sjukdom

För patienter med långvariga besvär kan förändringar vara svåra att uppfatta. Personalen beskriver att flera patienter tidigare efterfrågade en kontroll av hur det såg ut i näsan och att många uppskattade att få denna bekräftelse redan vid sjuksköterskebesöket.

När patient och sjuksköterska tittar på inspelningen tillsammans blir undersökningen också ett stöd i samtalet om sjukdomen och behandlingen. Både sjuksköterskor och patienter upplevde större delaktighet, enligt verksamhetens återkoppling.

Ett gemensamt underlag för lärande

Sjuksköterskorna kunde börja använda instrumentet vid patientbesök efter ett demonstrationstillfälle och några provundersökningar. Förmågan att tolka bilderna utvecklades sedan successivt genom att visa inspelningar för läkare och diskutera fynden.

Verksamheten beskriver att den kliniska undersökningen av näsan höjde nivån på besöken och bidrog till sjuksköterskornas kompetensutveckling. Bilden blev både ett underlag för det aktuella ärendet och ett stöd för fortsatt lärande.

Relevant för samverkan mellan primärvård och ÖNH

För primärvården väcker erfarenheten en praktisk fråga: i vilka patientflöden skulle dokumenterade bilder kunna underlätta konsultation och uppföljning? Fallet från Capio Lundby illustrerar värdet av att kunna dela det man ser och låta det bli en del av den kliniska dialogen.

Fallstudien gäller en specialistmottagning med ÖNH-kompetenta sjuksköterskor och en avgränsad patientgrupp. Den visar inte vilket resultat samma arbetssätt skulle ge i primärvården. Där behöver patienturval, kompetens och rutiner för läkarkonsultation anpassas och följas upp lokalt.

Det är också en lokal verksamhetsuppföljning, inte en kontrollerad jämförande studie. Uppgifterna om undvikna besök bygger på verksamhetens bedömning. Den stela optiken begränsar insynen bakom anatomiska strukturer, vilket gör att undersökningen inte kan ersätta alla andra ÖNH-undersökningar. Personalen har även rapporterat att vissa patienter upplevde obehag av värmen från lampan.

Ladda ner fallstudien

Vill du se hur mottagningen arbetade och ta del av resultaten och erfarenheterna? Ladda ner fallstudien om sjuksköterskeledd ÖNH-uppföljning på Capio Lundby Specialistsjukhus.

Källa: Verksamhetens sammanfattning från ÖNH-enheten vid Capio Lundby Specialistsjukhus. Artikeln är framtagen av GEDOC AB.